Principer för redovisning som bygger upp Avräkning med statsverket
Staten som juridisk enhet består av de statliga myndigheterna. När myndigheten har genomfört uppgifter som medför att utgifter ska finansieras från anslag är det en ekonomisk händelse mellan två redovisningsenheter – statsverket, som representerar den överordnade statsmakten, och myndigheten. Man kan uttrycka det som att myndigheten, efter att den har bokfört en utgift som ska finansieras med anslag, debiterar staten med motsvarande belopp. Denna transaktion redovisas under balansposten Avräkning med statsverket. Myndigheten får alltså en fordran på statsverket till dess att myndigheten får anslagsmedel utbetalda till räntekontot eller till dess att myndigheten gör en utbetalning från ett bankkonto i icke räntebärande flöde.
Myndigheter som tar emot inkomster, som ska redovisas mot en inkomsttitel på statens budget, ska på motsvarande sätt skicka pengarna vidare till staten. Denna skuld redovisas under Avräkning med statsverket. Inkomsten redovisas mot inkomsttitel och myndigheten har därmed en skuld till statsverket till dess att pengarna har betalats in till ett bankkonto i icke räntebärande flöde.
Redovisning mot anslag innebär extra transaktioner
En affärshändelse som hos ett privat företag normalt medför en transaktion kan motsvaras av flera transaktioner hos myndigheter. Det beror på att staten valt en redovisningsmodell där myndighetens transaktioner inte bara bokförs som kostnader och intäkter utan också ska redovisas mot statens budget.
I den statliga redovisningen har begreppet affärshändelse fått en något vidare definition och benämns ekonomisk händelse. Förutom affärshändelser omfattar ekonomiska händelser även redovisning mot anslag och inkomsttitlar på statens budget samt betalningar på statens centralkonto (icke räntebärande flöde). Det innebär att när en kostnad i verksamheten redovisas i resultaträkningen ska kostnaden normalt även redovisas mot anslaget. Samtidigt ska en intäkt av anslag som motsvarar kostnaden också tas upp i resultaträkningen.
Redovisningsexempel: Leverantörsfaktura som redovisas mot anslaget
I följande exempel har myndigheten fått in en leverantörsfaktura på 100 för en tjänst som redovisas mot anslaget och bokförs som en kostnad i resultaträkningen.
| Balansräkning | Resultaträkning | ||
|---|---|---|---|
| Tillgångar | Verksamhetens intäkter | ||
| Avräkning med statsverket | 100 | Intäkter av anslag | 100 |
| Redovisning mot anslag | 100 | Detta är en tom cell | |
| Kapital och skulder | Verksamhetens kostnader | ||
|
Leverantörskulder |
100 | Kostnad (förvaltningsutgift) | -100 |
| Detta är en tom cell | Detta är en tom cell | Verksamhetsutfall | 0 |
I ett företag redovisas endast den första transaktionen som en leverantörsskuld och en kostnad i resultaträkningen. Hos myndigheterna tillkommer alltså en transaktion genom redovisningen mot anslag och redovisning av intäkt av anslag i resultaträkningen.
Redovisning mot icke räntebärande anslag och tillhörande betalning
Myndigheter bokför betalningar på olika sätt mot avräkning med statsverket. När anslaget är ett anslag i icke räntebärande flöde bokför myndigheter varje enskild betalningstransaktion mot posten Avräkning med statsverket.
Redovisningsexempel: Utbetalning av bidrag
I följande exempel betalar myndigheten ut ett bidrag på 150 och redovisar transaktionen mot anslaget.
| Balansräkning | Resultaträkning | ||
|---|---|---|---|
| Tillgångar | Transfereringar | ||
| Avräkning med statsverket | 0 | Detta är en tom cell | |
|
Redovisat mot anlag |
150 | Medel som erhållits från statens budget för finansiering av bidrag | 150 |
| Betalning icke räntebärande flöde | -150 | Lämnade bidrag | -150 |
| Detta är en tom cell | Detta är en tom cell | Saldo Transfereringar | 0 |
För att visa hur avräkning med statsverket och resultaträkningen påverkar myndigheterna har vi förenklat transaktionerna i exemplet, bland annat visar vi inte bokföringen av en eventuell skuld eller alla steg i bokföringen av överföringstransaktionerna vid betalning.
Avräkning med statsverket påverkas både när en utgift redovisas mot anslag och vid betalningstillfället. När myndigheten redovisar en utgift mot anslaget får myndigheten en fordran på statsverket som regleras när myndigheten gör en betalning i icke räntebärande flöde.
Saldot är noll på posten Avräkning med statsverket därför att betalningen respektive redovisningen mot anslag görs med olika bokföringstecken. Likaså är saldot i resultaträkningen noll när kostnaden för det lämnade bidraget täcks av intäkten från anslag. Om myndigheten periodiserar bidraget vid bokslut skulle ett saldo uppstå i resultaträkningen, men inte under Avräkning med statsverket.
Räntebärande anslag – betalningarna redovisas som tolftedelar
Om anslaget är i räntebärande flöde redovisar myndigheten utbetalade anslagsmedel till räntekontot mot posten Avräkning med statsverket. Riksgälden överför i normalfallet på uppdrag av regeringen in en tolftedel av anslagsmedlen till myndighetens räntekonto den 25:e varje månad.
Redovisningsexempel: Inbetalning från Riksgälden
I exemplet har myndigheten tilldelats anslagsmedel på 1 440 för året. Riksgälden har sedan betalat in 120 till myndighetens räntekonto för en specifik månad. Avräkning med statsverket påverkas då på följande sätt.
| Balansräkning | |
|---|---|
| Tillgångar | |
| Räntekonto | 120 |
| Avräkning med statsverket | -120 |
| Anslagsmedel som tillförts räntekonto | -120 |
Behållningen på räntekontot har efter utbetalningen ökat med 120 och posten Avräkning med statsverket uppvisar en skuld med 120. Skulden kan tolkas som att myndigheten har verksamhetsuppgifter motsvarande de 120 att utföra åt staten. Utbetalning av anslagsmedel påverkar normalt inte resultaträkningen. Det är endast universitet och högskolor som tar upp en intäkt när anslagsmedel betalas ut.
Hantering av transaktioner och händelser i ekonomisystemet
Redovisningen mot posten Avräkning med statsverket hanteras oftast med automatiska transaktioner i myndigheternas bokföring. När myndigheten exempelvis bokför en förvaltningskostnad på ett resultatkonto generar det en automatisk redovisning mot anslaget på konto som tillhör posten Avräkning med statsverket. På motsvarande sätt bokförs automatiska överföringstransaktioner till Avräkning med statsverket när myndigheten bokför en betalning på ett konto i icke räntebärande flöde.
Den vanligaste metoden för redovisning mot anslag är med hjälp av transaktionsvis automatkontering. Andra metoder som kan användas är periodisk trigger eller bokföring utifrån fördefinierade rapporter.
De automatiska konteringarna som många myndigheter gör mot posten Avräkning med statsverket är av följande tre slag.
Automatkonteringar vid redovisning mot anslag eller mot inkomsttitel
En kontering som en myndighet gör på ett kostnads- eller transfereringskonto genererar automatiskt en transaktion för redovisning mot en anslagspost. Den automatiska transaktionen leder till en redovisning mot anslag och ett utfall under aktuellt anslag.
Samtidigt redovisar myndigheten en intäkt av anslag i verksamhetsavsnittet på konto 3011, eller så bokförs en intäkt för att finansiera lämnade bidrag i transfereringsavsnittet på konto 7311 Medel som erhållit från statens budget för finansiering av bidrag.
På motsvarande sätt genererar en bokföring av en intäkt under uppbördsavsnittet en automatisk transaktion för redovisning mot inkomsttitel. Den automatiska transaktionen leder till en bokföring på konton för redovisning av inkomster som ska redovisas mot inkomsttitel, samtidigt som en kostnad bokförs i uppbördsavsnittet på konto 7211 Medel som tillförts statens budget från uppbördsverksamhet.
Automatkonteringar vid betalningar i icke räntebärande flöde
När myndigheter bokför betalningar på ett bankkonto i icke räntebärande flöde i kontogrupp 19 genereras automatiskt en överföringstransaktion som överför betalning till betalningskonto under posten i Avräkning med statsverket.
Automatkonteringar vid betalningar i räntebärande flöde
När myndigheter bokför betalningar på ett konto i räntebärande flöde i kontogrupp 19 genereras automatiskt en överföringstransaktion och behållningar på räntekontot påverkas. Dessa betalningar redovisas alltså mot myndighetens räntekonto och påverkar inte balansposten Avräkning med statsverket.