Tolka regeringens beslut om beställningsbemyndigande i regleringsbrevet

För att en myndighet ska kunna göra ekonomiska åtaganden som medför utgifter under ett kommande budgetår behöver myndigheten ha ett beställningsbemyndigande. Beställningsbemyndigandet beslutas av regeringen i ett regleringsbrev. Löpande under året kan myndigheten ha ekonomiska åtaganden som tillsammans uppgår till ett större belopp än det beslutade bemyndigandet. Det förutsätter dock att myndigheten kommer att redovisa utgifter som rör åtagandena mot anslag under året, genom att exempelvis betala ut bidrag, så att storleken på ekonomiska åtaganden vid årets slut inte överstiger det beslutade bemyndigandet.

Information om myndighetens beställningsbemyndiganden framgår av regleringsbrev

Ett beställningsbemyndigande är alltid knutet till ett specifikt anslag. Eftersom anslaget är uppdelat i en eller flera anslagsposter finns det i regleringsbrevet information om vilken anslagspost som det beslutade beställningsbemyndigandet avser. Summan av samtliga av regeringen beslutade beställningsbemyndiganden på anslagsposter under ett specifikt anslag får aldrig överstiga det av riksdagen beslutade bemyndigandet för anslaget.

Av regleringsbrevet framgår också en fördelning som visar när i tiden myndigheten beräknas redovisa utgifter mot anslag för de ekonomiska åtaganden som myndigheten får ha vid årets slut.

Summan av de utgifter som följer av ekonomiska åtaganden och som beräknas finansieras med anslagsmedel kommande budgetår överensstämmer med det aktuella budgetårets beslutade bemyndigande.

Det är uppdelningen av bemyndigandet på anslagspost eller anslagsdelpost i regleringsbrevet som ligger till grund för hur myndigheten ska redovisa beställningsbemyndiganden i anslagsredovisningen i årsredovisningen.

Mer om att redovisa beställningsbemyndiganden i årsredovisningen.

Fördelningen per år kan vara styrande eller indikativ

Fördelningen per år i regleringsbrevet av utgifter mot anslag kan vara antingen styrande (tvingande) eller indikativ (ange inriktning) för respektive beställningsbemyndigande.

Om fördelningen är styrande innebär den en begränsning för hur de ekonomiska åtaganden som myndigheten kan ha vid årets slut får fördelas mellan de år som bemyndigandet avser. Myndighetens ekonomiska åtaganden vid årets slut måste alltså rymmas både inom beslutat bemyndigande och inom respektive årligt belopp. Det innebär att fördelningen blir direkt styrande för när i tiden myndigheten kan avtala eller besluta om att åtagandena ska redovisas mot anslag.

Om fördelningen däremot är indikativ är den endast en uppskattning av hur utgifter till följd av ekonomiska åtaganden vid årets slut är planerade att fördelas mellan åren. Vid en indikativ fördelning får myndigheten alltså göra ekonomiska åtaganden som medför att utgifter mot anslag fördelar sig på ett annat sätt mellan åren än vad som framgår av fördelningen i regleringsbrevet.

Om det inte framgår av regleringsbrevet att fördelningen av utgifter mot anslag är indikativ, bör fördelningen anses vara styrande. Fördelningen i regleringsbrevet är alltid styrande om riksdagen i sitt beslut har gjort en fördelning av utgifter fram till och med slutår. 

Slutår för hur långa ekonomiska åtaganden myndigheten kan göra

Alla bemyndiganden från riksdagen är tidsbegränsade. Därför ska det i tabellen för beställningsbemyndiganden i regleringsbrevet framgå ett slutår för de ekonomiska åtaganden som myndigheten får göra med stöd av bemyndigandet. De ekonomiska åtaganden som myndigheten gör med stöd av bemyndigandet får alltså inte innebära att utgifter behöver redovisas mot anslag senare än det beslutade slutåret.