Inkomster som myndigheter får disponera

Av myndighetens regleringsbrev framgår vilka anslag myndigheten disponerar och anslagens ändamål. För att myndigheten ska kunna disponera avgiftsinkomster måste regeringen delegera ett sådant bemyndigande till myndigheten.

Det finns även generella regler om att myndigheter får disponera vissa inkomster i:

• avgiftsförordningen (1992:191)
• kapitalförsörjningsförordningen (2011:210)
• donationsförordningen (1998:140).

Myndighetens samtliga betalningar påverkar statens budget, även om de inte redovisas mot inkomsttitlar. Exempelvis förändrar betalningar i en avgiftsfinansierad verksamhet behållningar på räntekontot, vilket påverkar raden Riksgäldskontorets nettoutlåning på statens budget.

I budgetlagen (2011:203) används benämningen specialdestination för inkomster som inte redovisas mot inkomsttitel.

Avgifter

Myndigheter som tar ut avgifter får i vissa fall disponera avgiftsinkomsterna i sin verksamhet. Det är vanligt för avgifter för frivilligt efterfrågande varor och tjänster (Avgifter i uppdragsverksamhet), men inte lika vanligt för belastande avgifter (Belastande avgifter i offentligrättslig verksamhet).

Ofta framgår dispositionsrätten av den förordning som reglerar den avgiftsbelagda verksamheten, exempelvis myndighetens instruktion. Ibland framgår dock dispositionsrätten endast av myndighetens regleringsbrev.

Myndigheter får alltid disponera avgiftsinkomster som tas ut med stöd av de generella bemyndigandena i avgiftsförordningen (Avgifter med stöd av generella avgiftsbemyndiganden). Det framgår av 25 § avgiftsförordningen.

Avgifter som en myndighet får disponera ska inte redovisas mot inkomsttitel. I resultaträkningen ska de redovisas bland verksamhetens intäkter (kontoklass 3).

Läs mer om redovisning av avgifter.

Bidrag och övriga ersättningar

En del myndigheter, främst inom utbildnings- eller kultursektorerna, får bidrag till sin verksamhet från olika myndigheter, fonder, stiftelser eller företag. Dessa bidrag disponeras vanligen av myndigheten med stöd av beslut från regeringen.

Enligt 6 kap. 1 § kapitalförsörjningsförordningen finns en generell möjlighet som ger myndigheter rätt att ta emot icke-statliga medel, om inkomsten är av tillfällig natur eller mindre omfattning och inte rubbar förtroendet för verksamheten. Det omfattar bland annat vissa sponsringsintäkter, försäkringsersättningar, skadestånd och kostnadsersättningar. Medel från EU betraktas inte som icke-statliga medel här och omfattas därmed inte av denna regel.

Vissa myndigheter får dock bidrag från EU som disponeras direkt av myndigheten. Exempel på detta är bidrag från forsknings- och utvecklingsprogrammen där en statlig myndighet tecknar avtal med EU-kommissionen. Men den största delen av Sveriges bidrag från EU ska bruttoredovisas på statens budget, vilket innebär att inkomsterna redovisas mot inkomsttitel på statens budget.

Lönebidrag och andra bidrag av arbetsmarknadspolitisk karaktär anses också alltid disponeras av myndigheten.

Bidrag som disponeras av myndigheten ska redovisas som bidrag i resultaträkningens verksamhetsavsnitt (kontoklass 3), och redovisas alltså inte mot inkomsttitel.

Finansiella intäkter

Räntor på myndighetens räntekonto och andra mindre inkomster av finansiell karaktär får myndigheten disponera. Inkomsterna ska därmed inte redovisas som intäkter i uppbördsverksamhet, utan som finansiella intäkter i verksamheteten i kontoklass 3.

Försäljningsinkomster vid avyttring av anläggningstillgångar

Dispositionsrätten för inkomster vid försäljning av anläggningstillgångar är beroende av både vilken typ av investeringar som tillgångarna var avsedda för och hur tillgångarna är finansierade. Grundregeln är dock att myndigheten normalt får disponera inkomster vid försäljning av så kallade verksamhetsinvesteringar. Det regleras i 5 kap. kapitalförsörjningsförordningen.

Intäkter i transfereringsverksamhet

Vissa myndigheter bedriver transfereringsverksamhet där de utbetalda bidragen eller ersättningarna helt eller delvis finansieras med medel från andra myndigheter, från andra finansiärer eller från fonder. Dessa typer av verksamheter är särskilt reglerade i lag och ofta även i förordning, och det kan finnas regler som gör att olika organisationer eller personer ska betala in medel till staten via den ansvariga myndigheten.

Inkomsterna ska normalt föras till ett anslag för ändamålet ifråga eller i vissa fall redovisas de över en fond. Gemensamt för de inkomster som kommer in för dessa ändamål är att de redovisas som intäkter av myndigheten i resultaträkningens transfereringsavsnitt och inte under rubriken uppbördsverksamhet. Det ska dock alltid finnas särskilda regler i lag, förordning eller särskilt regeringsbeslut för att det ska kunna vara aktuellt att redovisa inkomster i transfereringsavsnittet.

Läs mer på sidan Fonder för transfereringsändamål.