Skatteintäkter i årsredovisning för staten

I årsredovisningen för staten redovisas skatteintäkterna i två olika kapitel, dels i kapitlet Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys, dels i kapitlet Utfallet för statens budget. De intäkter/inkomster som redovisas i dessa båda kapitel hänger nära ihop men skiljer sig ändå åt.

Gemensamma metodfrågor

Skatteinkomsterna redovisas fullt periodiserade, det vill säga att intäkterna av olika skatteslag redovisas det år intäkterna hänför sig till. Det innebär principiellt att en skatt tas upp när den beskattningsbara händelsen äger rum eller den skattepliktiga inkomsten arbetas in. Denna tidpunkt kan inte alltid mätas, men då används olika antaganden eller schabloner för att komma så nära som möjligt.

Vid redovisningen för ett helt år finns alltid, åtminstone efter viss tid, ett bestämt år som en skatteintäkt är hänförlig till enligt ett skattebeslut.

Slutliga skatteintäkter fastställs med ett års fördröjning

Statskontoret sammanställer underlag för årsredovisning för staten i början av året och lämnar underlagen till regeringen under andra halvan av mars. Underlagen utgör sedan olika delar av regeringens skrivelse Årsredovisning för staten, som lämnas till riksdagen senast den 15 april.

Eftersom många skatter beslutas i efterhand per kalenderår, är det slutliga utfallet från beskattningsbeslutsprocessen inte känt förrän drygt ett år efter det aktuella årets utgång. Redovisningen av skatter i årsredovisningen för staten grundas därför till viss del på bedömningar av det förväntade utfallet för beskattningsbeslut och inbetalningar.

Beräkningsmetoden utvecklas succesivt

Metoden för att beräkna periodiserade skatter bygger på modeller för olika skatteslag och för totalsammanställningar som Finansdepartementet och Statskontoret har byggt upp, utvecklat och anpassat under lång tid. Denna struktur ger bättre information om skatterna för året än löpande skatteinbetalningar eller debiteringar. Metoden beaktar nämligen den makroekonomiska utvecklingen och förändringar i skattereglerna redan det år dessa avser, och inte först när betalning sker eller skatt debiteras.

Många skatter redovisas med ett närmast slutligt utfall

Skatteverket och andra berörda myndigheter redovisar löpande debiterade och betalda skatter. Skatterna kan delas in i två huvudkategorier. Den första är skatter som hänförs till en period (oftast en månad) i nära anslutning till inbetalningen eller deklarationen. Det gäller för socialavgifter, de flesta punktskatter och en del av mervärdesskatten.

Den andra kategorin är skatter som beslutas i de årliga beskattningsbesluten och där den löpande inbetalningen endast är preliminär. Det gäller till exempel hushållens och företagens inkomstskatter.

När Statskontoret tar fram uppgifterna för årsredovisningen för staten för ett visst år finns det ett i det närmaste korrekt slutligt utfall för många av de nämnda skatterna som redovisas månadsvis eller kvartalsvis.

Vissa utfall bygger på bedömningar

Framför allt för hushållens och företagens inkomstskatter bygger det redovisade utfallet däremot på en bedömning grundad på

• kontrolluppgifter
• redovisade preliminärskatter
• den ekonomiska utvecklingen
• utvecklingen på aktie- och fastighetsmarknaden
• annan information.

Utifrån informationen gör Statskontoret en prognos på de intäkter som slutligt kommer att betalas in för året. Prognosen ligger sedan till grund för att beräkna den redovisade intäkten.

Även vid beräkningen av övriga skatter tar Statskontoret hänsyn till bland annat förväntade tilläggsdebiteringar och omprövningar som avser skatter för den aktuella redovisningsperioden.

Metoder för redovisning på statens budget

I samband med räkenskapsårets slut tar Statskontoret totalbeloppet för de skatteintäkter som myndigheterna har redovisat under inkomsttyp 9000 på statens budget, och lägger in det under (främst) inkomsttyp 1000. Men även inkomsttyperna 7000 och 8000 berörs. Det finns också poster under inkomsttyp 9000 som inte alls påverkar den slutliga budgeten. Dessutom läggs medel som förs till vissa fonder in som både intäkt och avdragspost på budgeten.

Statskontoret hanterar detta i samband med att årsredovisningen för staten färdigställs för att överlämnas till riksdagen.

Statens skatteintäkter periodiseras

Budget och utfall för inkomsttyp 1000, Statens skatteinkomster, är periodiserade för de enskilda inkomsttitlarna för olika skatteslag. De olika skatteintäkterna ska redovisas för den period som de avser.

Årsredovisningen för staten för ett visst år (år t) upprättas under mars och april år t+1. Men då finns inte det slutliga utfallet färdigt för de skatter som beslutas i efterhand enligt processen för beskattningsbeslut. Och även för de övriga skatterna tillkommer vissa justeringar i efterhand. I kapitlet Utfallet för statens budget redovisas därför ett beräknat belopp för varje skatteslag, som delvis grundar sig på prognoser.

Summan av alla skatteslagen benämns Totala skatteintäkter. Från dessa intäkter avgår sedan skatter till EU (tullar), vilket ger återstoden som kallas Offentliga sektorns skatteintäkter. Därefter avgår skatter som förs till kommunerna (kommunalskatter till både kommuner och regioner) och avgifter som förs till AP-fonderna.

Det belopp som då återstår benämns Statens skatteintäkter. Detta är således den periodiserade och i detta skede beräknade intäkten för år t.

Det kassamässiga saldot räknas fram

I budgetens uppställning följer därefter ett avsnitt som benämns Periodiseringar. Avsnittets viktigaste delar är Uppbördsförskjutningar och Betalningsförskjutningar, som avser olika förskjutningar mellan tidpunkten för intjänande, debitering och inbetalning av skatter respektive tidpunkten mellan inbetalning och regleringar till kommunerna och andra sektorer utanför staten. Hur dessa delar definieras och avgränsas sinsemellan mer i detalj är dock tekniska frågor kopplade till skattereglerna och skattesystemets utformning som vi inte går in på här.

Efter tillägg eller avdrag för posterna under rubriken Periodiseringar får Statskontoret fram slutsumman för inkomsttyp 1000 Statens skatteinkomster. Det är i princip det kassamässiga saldot för skatteinbetalningar under perioden.

Det slutliga officiella utfallet fastställs

Andra året efter inkomståret (år t+2) är beskattningsbesluten klara och de andra justeringarna är också till största delen gjorda. Då redovisas skatteintäkterna i utfallet för statens budget för år t+1, som nu är det aktuella utfallsåret. Men i en egen kolumn redovisas även utfallet för år t. Där tar Statskontoret hänsyn till alla beskattningsbeslut och ytterligare information om justeringar som finns efter det att den årliga beslutsprocessen är avslutad.

På våren år t+2 låser Statskontoret utfallet och i den årsredovisning för staten som tas fram på våren år t+3 redovisas det slutliga officiella utfallet för år t i en egen kolumn. Det totala utfallet för inkomsttyp 1000 ska dock summera för varje år och därför gör Statskontoret justeringarna för äldre år under ett visst senare år i de olika posterna under rubriken Periodiseringar.

Metoder för redovisning i statens resultaträkning

Resultaträkningens skatteintäkter i årsredovisningen för staten skiljer sig på några punkter från de periodiserade skatterna i statens budget för det aktuella året. Den periodiserade skatten, Statens skatteintäkter, för aktuellt år hämtas från det utfall som redovisas i utfallet för statens budget. Därefter gör Statskontoret några justeringar av detta belopp till redovisningen i resultaträkningen.

Skillnaderna mellan åren beräknas

Skillnaden mellan fjolårets beräknade periodiserade skatt (år t−1) och det utfall som nu finns tillgängligt hänförs i resultaträkningen till det senaste året (t), medan det periodiserade utfallet per år revideras i budgetens utfall. För varje skatteslag redovisas dock den senaste beräkningen i not till resultaträkningen och den totala skillnaden mellan fjolårets och den aktuella beräkningen anges på en egen rad.

Vissa avgifter läggs till

Därutöver lägger Statskontoret till avgifterna till ålderspensionssystemet och premiepensionssystemet, eftersom dessa avgifter ingår i skatterna så som dessa avgränsas i resultaträkningen. Statskontoret tillför också kommunala utjämningsavgifter och inkomstutjämningsavgifter eftersom dessa avgifter ska bruttoredovisas i årsredovisningen för staten.

Interna transaktioner dras av

Slutligen avgår de elimineringar som Statskontoret gör i årsredovisningen för staten, det vill säga de arbetsgivaravgifter och olika skatter som de statliga myndigheterna betalar. Det är interna transaktioner i staten som inte ska ingå i intäkterna i den konsoliderade resultaträkningen