Exempel på vägledning för myndighetens skyldighet att åtalsanmäla

Har Jordbruksverket en skyldighet att åtalsanmäla vid misstanke om brott?

Enligt miljöbalken ska Jordbruksverket åtalsanmäla vid misstanke om brott inom miljöområdet. Av lagen om foder och animaliska biprodukter (2006:805) följer att Jordbruksverket ska verka för att överträdelser av regelverket beivras. Enligt djurskyddslagen (2018:1192) ska kontrollmyndigheterna alltid åtalsanmäla när överträdelser har lett till djurs lidande eller inneburit en konkret risk för lidande, eller när det annars finns särskilda skäl för en anmälan. I EU-rätten regleras att Jordbruksverket ska bekämpa bedrägerier och annan olaglig verksamhet som riktar sig mot unionens ekonomiska intressen. I detta ligger en skyldighet att åtalsanmäla.

Enligt lagen om offentlig anställning (1994:260) ska Jordbruksverket åtalsanmäla en arbetstagare om denne är skäligen misstänkt för vissa i tjänsten begångna brott. Inom flertalet områden som Jordbruksverket ansvarar för finns visserligen ingen författningsreglerad skyldighet att åtalsanmäla vid misstanke om brott men Riksdagens ombudsmän (JO) har uttalat att en sådan skyldighet ändå gäller.

Det bör noteras att skyldigheten att åtalsanmäla enligt ovan inte är undantagslös. Detta framgår bland annat av JO:s uttalanden, se till exempel JO:s ämbetsberättelse 1988/89, s. 383 där JO uttalade följande. ”När det föreligger en klar misstanke om att det begåtts en straffbar överträdelse, måste en åtalsanmälan i allmänhet anses påkallad. Givetvis måste man vid valet av åtgärd ta hänsyn till brottets svårighetsgrad. Vid bagatellartade förseelser kan det sålunda finnas skäl att underlåta åtalsanmälan”. På miljöbalkens område gäller dock en undantagslös skyldighet att åtalsanmäla.

När det föreligger en klar misstanke om att en straffbar överträdelse har begåtts i ett ärende ska alltså som huvudregel åtalsanmälan göras. Prövningen ska endast omfatta brottets objektiva sida, det vill säga de faktiska omständigheterna. Jordbruksverket ska alltså inte pröva det subjektiva rekvisitet, det vill säga om uppsåt eller oaktsamhet föreligger.

I vilka situationer kan Jordbruksverket avstå från åtalsanmälan?

Huvudregeln är att åtalsanmälan ska göras vid misstanke om brott. Det finns situationer då Jordbruksverket kan välja att avstå från åtalsanmälan. Det gemensamma för dessa situationer är att det rör sig om bagatellartade överträdelser. I det följande redovisas några exempel på sådana situationer.

• Om det finns domstolspraxis som klart visar att det misstänkta brottet inte kommer att leda till någon påföljd, kan Jordbruksverket avstå från åtalsanmälan.
• Om det misstänkta brottet beror på att en dispens inte har sökts, en ansökan om dispens skulle ha beviljats och det misstänkta brottet inte hotar det intresse som dispensregeln syftar till att skydda, kan Jordbruksverket avstå från åtalsanmälan.
• Om det misstänkta brottet av något annat skäl inte hotar det intresse som straffbestämmelsen syftar till att skydda, kan Jordbruksverket avstå från åtalsanmälan.

Observera vad som sagts ovan om att skyldigheten att åtalsanmäla på miljöbalkens område är undantagslös.

Kan Jordbruksverket avstå från åtalsanmälan därför att någon annan, till exempel en privatperson, redan har gjort en anmälan?

Att en åtalsanmälan redan har gjorts av någon annan är inte ett skäl för Jordbruksverket att avstå från en egen åtalsanmälan. En åtalsanmälan från Jordbruksverket, som förutsätts ha särskild sakkunskap inom sitt ansvarsområde, väger tyngre än en anmälan från annat håll. Om Jordbruksverket avstår från åtalsanmälan kan detta av polis/åklagare uppfattas som att Jordbruksverket inte ser allvarligt på det inträffade.

Vem beslutar om att åtalsamäla?

Av generaldirektörens arbetsordning följer att beslut om åtalsanmälan fattas av avdelningschef. Vidaredelegering får ske till enhetschef. Gällande operativ kontroll fattas beslut av ansvarig enhetschef. Samråd ska ske med verksjurist. Om frågan är av principiell karaktär eller av större betydelse ska den lyftas till generaldirektören som i sin tur bedömer om den ska lyftas till styrelsen.

Bör ett beslut att inte åtalsanmäla dokumenteras?

Ja, även ett beslut att inte åtalsanmäla bör dokumenteras. Ett sådant beslut ska diarieföras.