Gränsdragning mellan transfereringar och verksamhetskostnader

På många myndigheter uppkommer frågan om hur vissa transaktioner ska redovisas - som ett bidrag (lämnat eller erhållet) alternativt som en köpt, eller såld, tjänst. Hur kan myndigheten tänka i dessa fall - var går gränsen mellan bidrag och avgift/uppdrag?

Det som är avgörande för om en transaktion ska klassificeras som ett bidrag eller som ett uppdrag är om en motprestation kan anses finnas eller inte.

En utgångspunkt för att det ska vara ett bidrag är att den part som lämnar bidraget inte ska få en motprestation av bidragsmottagaren. För transaktioner som ska redovisas som köpta eller sålda tjänster ska det däremot finnas en motprestation. En motprestation betyder i de här fallen att ett ekonomiskt värde, eller på annat sätt den direkta rätten till resultatet av mottagarens prestation, tillfaller den som har gjort utbetalningen. Exakt vad en motprestation är kan i praktiken vara svårt att avgöra.

Med bidrag avses alltså medel som ges utan krav på motprestation. Det innebär att den som lämnar bidraget inte ställer krav på att som utbyte för bidraget få varor, tjänster eller särskilda förmåner. Att en givare anger vad pengarna ska användas till, eller ställer vissa villkor, till exempel att bidraget ska användas till forskning inom ett specificerat område, innebär inte något krav på motprestation. Det räknas inte heller som en motprestation om givaren vill ha en redovisning av hur pengarna har använts i projektet eller motsvarande. 

Indikationer för bidrag respektive uppdrag

Vissa generella indikationer kan vara till hjälp för att avgöra om det föreligger en motprestation eller inte, och därmed om en transaktion ska redovisas som ett bidrag eller en avgift/ett uppdrag.

Följande är indikationer på att det kan handla om ett bidrag:

• Bidraget har ett allmänt syfte och det är svårt att hitta ett direkt samband mellan det utförda arbetet och det mottagna bidraget.

• Givaren har inte äganderätten till/kontroll över resultatet, resultatet kanske är en allmän forskningsslutsats som kan användas av många.

• Arbetet är ofta inte närmare preciserat eller styrt - givaren saknar ofta inflytande över hur uppdraget ska genomföras. Mottagaren av medlen har då ofta ganska fria tyglar till hur projektet eller motsvarande ska genomföras.

• Medlen kan betalas ut efter ansökningsförfarande, ibland i förskott.

• Bidragets storlek fastställs innan arbetet är utfört eller ens har startat, förutsatt att inte är fråga om ett fast pris enligt offert eller prislista.

• Bidragsgivaren har inte rätt att kräva ekonomisk ersättning om arbetet är bristfälligt utfört etc.

• EU-medel ska i princip ses som lämnade bidrag.

Om några av dessa ovanstående omständigheter föreligger kan det alltså tala för att det är fråga om ett bidrag. Observera alltså att det handlar om just indikationer.

Följande kan vara indikationer på att det istället handlar om ett uppdrag: 

• Givaren har äganderätten till/kontroll över resultatet.

• Arbetet kan vara villkorat eller styrt på annat vis. Att ”(mottagaren) ska utföra åtgärden X eller tillhandahålla tjänsten Y” är en indikation på uppdrag, även om åtgärden eller tjänsten tillfaller ”samhället” snarare än beställaren.

• Är av mer affärsmässig karaktär. 

Ovanstående baseras på de indikationer/tumregler som finns på sidan 4 i handledningen Erhållna bidrag och donationer.

Det är dock sällan det är "svart eller vitt" i dessa situationer och en myndighet behöver ofta göra gränsdragningar eftersom det inte finns någon entydig definition på exakt vad ett bidrag är.

Statskontoret har inte möjlighet att i enskilda fall tydligt ta ställning till om en transaktion på en viss myndighet ska klassificeras som ett bidrag eller som en avgift/ett uppdrag (det vill säga som en köpt eller såld tjänst). Detta är något som myndigheten själv måste ta ställning till. Eftersom klassificeringen mellan verksamhetskostnad och transferering i vissa fall kan vara viktig för nationalräkenskapernas informationsbehov kan Statskontoret ibland ge vägledning om hur klassificeringen bör göras.

Inomstatliga transaktioner

När det gäller inomstatliga transaktioner, alltså när myndigheten har mellanhavanden med andra myndigheter, ska de som huvudprincip gå via resultaträkningen. Det viktigaste i dessa situationer är att båda myndigheterna redovisar transaktionen på samma sätt. Det innebär att man kommer överens om ifall en transaktion ska ses som ett bidrag utan motprestation eller ett uppdrag med motprestation. Att myndigheterna gör lika är i praktiken snarast viktigare än att man har gjort ”rätt” i de fall där det finns en gränsdragningsproblematik. Anledningen till det är att alla inomstatliga transaktioner måste kunna elimineras i årsredovisningen för staten.

Mer information

Mer information och om erhållna bidrag och lämnade bidrag (transfereringar), inklusive exempel som kan ge ytterligare information och vägledning finns på Forum för ekonomisk styrning, sidan Bidrag och transfereringar.

Det går också att hitta vägledning om motprestationer hos Skatteverket.

Om momsfrågor för lämnade bidrag kan ni läsa i frågan och svaret ”Ska det vara moms vid utbetalning av bidrag?”