Byte av redovisningsprincip och rättelse av fel i tidigare års räkenskaper
Myndigheter får i princip enbart byta redovisningsprincip om byte krävs för att anpassa redovisningen till regeringens eller Statskontorets regler. Men det kan också i vissa fall vara möjligt att byta princip om ändringen i övrigt kan leda till en klart mer rättvisande redovisning. Detta framgår av 2 kap. 17–18 §§ Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd (ESVFA 2022:1) om årsredovisning och budgetunderlag.
Byte av redovisningsprincip för att anpassa redovisningen till reglerna
Om myndigheten har ändrat principerna för värdering, klassificering eller indelning i poster ska också posterna för det närmast föregående räkenskapsåret räknas om eller ändras. Det gör myndigheten på det sätt som behövs för att posterna ska kunna jämföras med räkenskapsårets poster på ett meningsfullt sätt.
En förutsättning är att detta är praktiskt genomförbart. Det innebär att tillgångarna ska redovisas som om de varit redovisade enligt den nya redovisningsprincipen redan från anskaffningstillfället.
Lämna upplysning om byte i årsredovisningen
Myndigheten ska i årsredovisningen lämna upplysning om bland annat ändrad redovisningsprincip och skälet till ändringen. Det gäller enligt 2 kap. 17 § ESV:s föreskrifter och allmänna råd om årsredovisning och budgetunderlag.
Myndigheten ska även upplysa om vilken effekt ändringen får på redovisningen. Detta görs vanligen i avsnittet om redovisningsprinciper, medan myndigheten i not tar upp jämförelsetal enligt de nya principerna utan ytterligare kommentarer. På det viset kan noten läsas som om de nya principerna hade gällt även föregående år.
Skilj på byte av princip och ändrad bedömning
Det kan vara svårt att skilja mellan vad som är ett byte av redovisningsprincip och vad som är en ändrad bedömning. Exempel på det senare är om myndigheten ändrar avskrivningstiden för anläggningstillgångar eller tar fram en ny metod för att beräkna tillgångens anskaffningsvärde.
Vid ändrad bedömning är det inte motiverat att justera jämförelsetalen. Man får förutsätta att avskrivningen för tidigare år baserades på vad som då var bästa tillgängliga bedömning av nyttjandeperioden eller anskaffningsvärdet. Om bedömningen har ändrats gör myndigheten i stället ändringen för innevarande och kommande år genom att fördela tillgångens bokförda värde på det antalet år som bedöms återstå efter det att nya omständigheter har beaktats.
Rätta fel i tidigare års räkenskaper
Fel i tidigare års räkenskaper ska normalt inte rättas genom att justera jämförelsetalen, utom i de fall där felen gör att de finansiella rapporterna för tidigare perioder inte längre kan anses vara tillförlitliga. Rättelse av väsentliga fel, som är hänförliga till tidigare perioder, görs i balansräkningen på samma sätt som en ändrad redovisningsprincip. Den jämförande informationen för föregående år måste då alltså räknas om.
När det gäller anläggningstillgångar kan fel förekomma till exempel i form av att det under en senare period visar sig att alla utgifter inte har inkluderats i anskaffningsvärdet. Om myndigheten vid anskaffningstillfället har kostnadsfört utgifter som borde ha inkluderats i anskaffningsvärdet ska myndigheten normalt inte justera tillgångens värde, om inte felet kan anses vara väsentligt.
Om myndigheten tidigare år inte har tagit upp vissa utgifter i anskaffningsvärdet, men i år har tagit fram metoder för att beräkna dessa utgifter, ska tidigare års anskaffningsvärden inte ändras. Det innebär att sådana utgifter endast kan läggas till i anskaffningsvärdet för årets och framtida anskaffningar.
Redovisa rättelser av väsentliga fel
Om en tillgång felaktigt har kostnadsförts i en tidigare period och myndigheten bedömer att felet är väsentligt, bör myndigheten göra en rättelse. Vid en rättelse ska tillgångens ackumulerade anskaffningsvärde och ackumulerade avskrivningar redovisas i balansräkningen som om utgifterna hade tillgångsredovisats tidigare år.
Lämna upplysning om rättelsen i årsredovisningen
I myndighetens årsredovisning behöver även jämförelsesiffror som avser föregående år justeras. Myndigheten bör även lämna upplysning i årsredovisningen om att en rättelse har gjorts och att jämförelsesiffror från föregående år har ändrats. I not till respektive balanspost bör rättelserna tydlig framgå, till exempel genom att en ny rad införs som benämns Rättelser av tidigare års kostnadsförda tillgångar.
Redovisa rättelsen på rätt S-kod
En rättelse av tidigare års kostnadsförda tillgångar ska redovisas mot en S-kod som slutar på 0. Avskrivningar som är hänförbara till tidigare år redovisas mot en S-kod som slutar på 6, det vill säga inte mot årets anskaffningar och avskrivningar.
Hantera rättelser i redovisning mot anslag
Enlig regelverket ska en justering av myndighetens anslagsutfall till följd av byte av redovisningsprincip eller rättelse av fel redovisas mot anslag det budgetår då justeringen redovisas i bokföringen. Myndigheten ska alltså inte justera utfall i anslagsredovisningen mot ingående överföringsbelopp, utan i stället påverka årets anslagsutfall i balansräkningen under posten Avräkning med statsverket. Myndigheten ska endast redovisa transaktioner och händelser som är hänförbara till året under posten Intäkter av anslag i resultaträkningen.
Hanteringen utgår från bestämmelserna i 9 § Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd (ESVFA 2022:3) om anslag och inkomsttitlar.
En myndighet har kostnadsfört en maskin felaktigt i en tidigare period. Maskinen kostade 3 000 och myndigheten gör rättelsen År 0. Nyttjandeperioden är fem år så avskrivningarna blir 600 per år från och med År -1.
Eftersom det är en anslagsfinansierad verksamhet gör myndigheten en anslagsreduktion, som redovisas i balansräkningen direkt under avräkning med statsverket.
Myndigheten tar även upp lån i Riksgäldskontoret på 2 400. Anslagsbelastningen återförs med motsvarande belopp och tillgången redovisas på samma sätt som om den hade tillgångsredovisats År -1.
I exemplet är betalningen från Riksgäldskontoret 2 400, vilket motsvarar tillgångens anskaffningsvärde på 3 000 minskat med 600 i avskrivningar för År -1. Myndigheten måste dock redovisa tillgången brutto, vilket medför att en uppdelning måste göras på
- anskaffningsvärde
- ackumulerade avskrivningar hänförbara till tidigare år
- årets avskrivningar.
Årets avskrivningar (som är 600) och intäkt av anslag redovisar myndigheten i resultaträkningen. I årsredovisningen År 0 kommer det bokförda värdet på tillgången vara 1 800. Det belopp som amorteras på lånen i Riksgälden ska i princip motsvaras av årets avskrivningar i resultaträkningen. Den del av ackumulerade avskrivningar som avser tidigare år redovisar myndigheten inte i resultaträkningen.
| År -1 | Konto | S-kod | Debet | Kredit |
|---|---|---|---|---|
| Bokfört År -1 som ska rättas År 0 | ||||
| Övriga varor, utgifter, utomstatliga | 5691 | S5355 | 3 000 | |
| Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret | 1910 | S1910 | 3 000 | |
| Redovisning mot anslag, räntebärande flöde | 1751 | S1751 | 3 000 | |
| Intäkter av anslag | 3011 | S3011 | 3 000 |
| År 0 | Konto | S-kod | Debet | Kredit |
|---|---|---|---|---|
| Återföring av anslag, aktivering av tillgång och upptagande av lån | ||||
| Maskiner, inventarier, installationer m.m., IB ackumulerat anskaffningsvärde | 1210 | S1210 | 3 000 | |
| Redovisning mot anslag, räntebärande flöde | 1751 | S1751 | 3 000 | |
| Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret | 1910 | S1910 | 3 000 | |
| Lån i Riksgäldskontoret, årets nyupptagna lån | 2513 | S2513 | 3 000 | |
| Amortering och avskrivning hänförbara till År -1 som bokförs År 0 | ||||
| Lån i Riksgäldskontoret, årets amorteringar | 2514 | S2514 | 600 | |
| Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret | 1910 | S1910 | 600 | |
| Redovisning mot anslag, räntebärande flöde | 1751 | S1751 | 600 | |
| Maskiner, inventarier, installationer m.m., IB ackumulerade avskrivningar | 1216 | S1216 | 600 | |
| Årets avskrivningar och amorteringar hänförbara till År 0 | ||||
| Avskrivningar maskiner | 6913 | S6911 | 600 | |
| Maskiner, inventarier, installationer m.m., årets avskrivningar | 1217 | S1217 | 600 | |
| Lån i Riksgäldskontoret, årets amorteringar | 2514 | S2514 | 600 | |
| Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret | 1910 | S1910 | 600 | |
| Redovisning mot anslag, räntebärande flöde | 1751 | S1751 | 600 | |
| Intäkter av anslag | 3011 | S3011 | 600 |
En myndighet har kostnadsfört en maskin felaktigt i en tidigare period. Maskinen kostade 750. Nyttjandeperioden är fem år.
I en avgiftsfinansierad verksamhet redovisar myndigheten en rättelse av tillgångens ackumulerade anskaffningsvärde och ackumulerade avskrivningar med balanserad kapitalförändring som motpost. Det kan även bli aktuellt att ta upp lån i Riksgälden, vilket kan göras löpande.
| År -1 | Konto | S-kod | Debet | Kredit |
|---|---|---|---|---|
| Bokfört År -1 som ska rättas År 0 | ||||
| Övriga varor, utgifter, utomstatliga | 5691 | S5355 | 750 | |
| Årets kapitalförändring | 8999 | S8999 | 750 |
| År 0 | Konto | S-kod | Debet | Kredit |
|---|---|---|---|---|
| Bokföring av rättelse av fel År 0 | ||||
| Maskiner, inventarier, installationer m.m., IB ackumulerat anskaffningsvärde | 1210 | S1210 | 750 | |
| Kapitalförändring enligt resultaträkningen | 2071 | S2070 | 600 | |
| Maskiner, inventarier, installationer m.m., IB ackumulerade avskrivningar | 1216 | S1216 | 150 | |
| Upptagande av lån | ||||
| Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret | 1910 | S1910 | 600 | |
| Lån i Riksgäldskontoret, årets nyupptagna lån | 2513 | S2513 | 600 | |
| Årets avskrivningar och amorteringar | ||||
| Avskrivningar maskiner | 6913 | S6911 | 150 | |
| Maskiner, inventarier, installationer m.m., årets avskrivningar | 1217 | S1217 | 150 | |
| Lån i Riksgäldskontoret, årets amorteringar | 2514 | S2514 | 150 | |
| Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret | 1910 | S1910 | 150 |